Nybyggnationer kan kräva marksanering

I och med att vi bygger mer och skapar nya stadsdelar runt om i svenska städer så kan gamla ämnen och metaller som gömts – eller glömts – i marken göra sig påminda. Nuvarande, och kommande, generationer får så att säga sota för gamla generationers synder. Något som kan förklaras av att vi numera har bättre kunskaper kring gifter om kring ämnen som är skadliga för oss.

Förr så var miljön inte i samma fokus som det är idag och, som sagt, det kan innebära att alla områden där vi nu bygger kräver åtgärder innan arbetet tar vid. I exempelvis marken eller i vattnet så kan det finnas organiska ämnen och/eller metaller som kan ha stor påverkan på hälsan och dessa ämnen måste tas bort innan byggnationer kan ske. Något som sker genom en marksanering.

En marksanering som sker utifrån givna förutsättningar och där man använder sig av olika tekniker beroende på vilken typ av förorening det handlar om, vilka geologiska förutsättningar som finns samt i vilket geografiskt läge den planerade byggnationen ska äga rum. I många fall så kan tidigare verksamheter i närheten - eller på själva området - ge ledtrådar om vilka ämnen som kan finnas i marken; men det måste också fastställas genom provtagningar.

En provtagning bestämmer omfattningen av marksanering

Vi kan se detta utifrån en byggentreprenörs perspektiv och säga att en välplanerad provtagning är något som kan spara väldigt mycket pengar. Det finns höga krav på att marken man bygger på ska vara fri från giftiga ämnen och här kan man alltså i efterhand tvingas till en marksanering – något som blir betydligt krångligare och som kan kosta väldigt mycket mer pengar.

Att då genomföra en omfattande provtagning av marken – och utföra en eventuell marksanering innan projektet inleds – är ett sätt att spara in både pengar och att effektivisera hela projektet. Genom provtagningen så får man svart på vitt kring vilka ämnen och metaller som finns, i vilken omfattning och man därigenom planera en marksanering utifrån detta.

Vanliga metoder vid en marksanering

Det finns några metoder som normalt används vid en marksanering och vi tänkte snabbt gå igenom dessa och vid vilka tillfällen respektive metod används.

Deponering: Det här är den vanligaste typen av marksanering och innebär att man gräver upp och förflyttar den kontaminerade jorden bort från området där man ska bygga. Denna metod är fortfarande kostnadseffektiv och det är naturligtvis en stor anledning till varför den används. Av förklarliga skäl så lämnar den dock mer att önska då man, i många fall, bara förflyttar problemet. I andra länder har utvecklingen gjort att man tagit steget bort från deponering och mot andra metoder istället.

Biologiska metoder. Om marken skulle vara kontaminerad med exempelvis petroleum så brukar en biologisk metod vara en bra lösning vid marksanering. En vanlig sådan går ut på att man ympar och tillsätter exempelvis svamp och bakteriekulturer i jorden. Det kan också handla om att man tillför syre eller att man planterar växter i området. Vid biologisk marksanering så kan man ofta jobba direkt på plats och men behöver således inte deponera jordmassor.

Kemiska metoder: Vid kemisk marksanering så lakar man ut föroreningarna. Detta sker genom att jorden förs in i en tank där man tillsätter lösningsmedel och där de giftiga ämnena förstärks så att de därefter kan förstöras genom en annan metod. Kemisk marksanering går även det att utföra på plats.

Termiska metoder: Den här typen av marksanering innebär att man genom hetta tar bort alla giftiga ämnen/metaller. Detta sker genom förbränning eller genom avdrivning (där man driver ut föroreningarna genom en högre temperatur - mellan 100-600 grader) och där man sedan tar hand om allt genom en så kallad rökgasrening.

Mekaniska metoder. Marksanering med mekaniska metoder innebär att man tvättar jorden; något som passar bäst för metaller. En annan vanlig variant inom mekanisk marksanering handlar om att man luftar marken. Det finns även andra metoder såsom exempelvis inkapsling och intervallning - båda handlar om att förhindra vidare spridning av de giftiga ämnen som finns i jorden. Grundprincipen är densamma vid alla mekaniska metoder: man upprättar skikt som ska stänga inne gifter och förhindra att de når markytan och exempelvis vattnet - genom detta minimeras risken för personskada.

Fortsätt lära här för mer information: marksanering.nu.