Hur lutande tornet i Pisa skulle hanterats med pålning

Det finns många stora byggmästare i historien. Men även en del klantiga. De som byggde lutande tornet i Pisa borde till exempel använt pålning i sitt bygge.

Vissa byggnationer i historien får en att hisna över storlek, byggkonst och hur länge de har stått. Pyramiderna utanför Kairo och Sixtinska kapellet i Rom är två mästerverk som fortsätter att förundra. Lutande tornet i Pisa är dock både pinsamt och beundransvärt. Det är pinsamt att de inte pålade marken innan de började bygga.

Men det är beundransvärt att byggnaden ändå stått i över 800 år. Tornet tog nästan 200 år att bygga. Det skulle nog gått snabbare om de inte tvingats stanna upp och tänka om mellan varven, då tornet redan under bygget började luta. En bit på vägen upp försökte de kompensera genom att bygga i en något annan vinkel.

Med pålning hade lutande tornet i Pisa bara varit tornet i Pisa

Marken under tornet är mjuk och våt. På sådan mark bör man först påla innan man påbörjar bygget. Idag hade man anlitat ett företag för ett sådant arbete. Rovalin utför pålning och hade kommit till platsen innan bygget ens börjat. De hade fört ner pålar i lämpligt material genom borrning eller genom att hälla ut cement.

Först när en ordentligt pålning var gjord skulle man ha påbörjat bygget av tornet i Pisa. Arbetet skulle ha gått mycket snabbare och tornet hade blivit rakt. Men förmodligen skulle det inte varit en turistattraktion och vi skulle inte känt till det idag.

28 apr 2022